Januari 2005, 2006, 2007, 2008, 2009

Januari 2005
På den här tiden förekom knappt några länkar till Wikipedia på Copyriot, för Wikipedia var fortfarande en klen och späd skapelse. Svårt att fatta idag!
Förutom ett gäng lite försenade rapporter från 21C3 i Berlin (inklusive min kritik av “bredbandsskatt”) refererades min kritik av Creative Commons “non commercial”-licens. Mycket kritik på den tiden, fast på något sätt lade det nog grunden för annat.

Januari 2006
Även detta år ägnades några av de första bloggposterna åt att summera Chaos Communication Congress, där Palle och jag hade hållt vårt virriga men sköna grey commons-snack. Där kan även spåras en viss modlöshet kring Bodström.

Ett inlägg som i efterhand känns viktigt är “Musiklyssnandets metamorfos och krossandet av auran“. Inte för att jag längre kan stå för den alltför benjaminska analysen, utan för att det just tyder på att jag börjar förhålla mig lite mer fritt och prövande inför den.

Januari 2006 var även den månad då det bedrägliga begreppet “teknikneutral” uppmärksammades först på Copyriot.

För övrigt noteras att detta var en tid då bugmenot.com fortfarande funkade utomordentligt för de flesta tidningar som krävde login. Senare skulle de vika sig.

Januari 2007
“Teknikneutralismen” analyserades i FRA-sammanhang.

Läste Monkis C-uppsats och inspirerades, särskilt eftersom jag just hade läst 1950-talsfanzines för “ljudjägare”.

Läsningen av Ifpis krigsstrategi inför 2007 var klargörande, då det visade var de fortsatta striderna om fildelning skulle stå, vilket inte var kring enskilda fildelare utan kring metadata och ISP-nivån. Så blev det också.

Januari 2008
Bodde tillfälligt i ett stort vitt rum i Wien och bloggade mer än någonsin förr, samt läste Hans-Thiess Lehmanns bok om postdramatisk teater och gick på massor av konstprylar.
“Fildelningsdebatten” gick i stå och jag försökte se Facebook i backspegeln vilket väl gick sådär.

Inlägg som känts viktiga i efterhand, om vi tänker på Juliagruppen och sånt, handlade om att ifrågasätta fixeringen vid personlig integritet och om att problematisera ISP-begreppet.

Januari 2009
För första gången nämndes på Copyriot, med viss tvekan, begreppet “det postdigitala” – nio månader innan Det postdigitala manifestet utgavs. Ett år innan någon gubbe i tidningen Lira skrev en lite underlig recension där han pläderar mot tanken på “ett efterföljande samhälle”. Men vare sig i boken eller då, januari 2009, har jag formulerat det postdigitala i termer av ett samhälle eller en epok. Det postdigitala handlar om en förståelse för kulturens oupphörliga kretslopp mellan digitalisering och materialisering.